Sagan om Falby del 1 - Krigstider (1996)

Invasionen, Kirls år 796. En dag kom en löpare till den lilla byn Falby i Feinorn och lät utropa att croiziska styrkor var på väg och att alla stridsföra skulle samlas till försvar vid Nyfors.

Den stora vägen var ännu inte uppförd så den bästa platsen att möta en här var vid Nyfors vadställe. Många var de falbybor som begav sig av med yxa och båge för att skydda sin tillvaro. Striden blev kort men intensiv. Skogsmännen från Feinorn mötte en här som var flera gånger större än dem och de tvingades snart dra sig tillbaka.

Den lilla feinornska styrkan skingrades in i skogen. För de som var kvar i Falby blev den närmaste tiden fylld av oro. Ty blott några dagar efter det att de stridande givit sig av kom en croizisk styrka till byn där man nu lämnade en liten trupp för att säkra byn.

Det dröjde länge innan man fick reda på vad som hänt de som gett sig av. Många hade fallit men det fanns fortfarande de som gömde sig i skogen. Det var lösa grupper av skogsmän som försökte söka hjälp och ena de spridda grupperna till motstånd.

En helg i slutet av sommaren Kirls år 796 var det nära att lyckan vände. Ett par grupper av motståndsmän hade sökt sig till Falby för att rådgöra samt försöka komma i kontakt med ett följe från Galmor som tvingats hålla sig dolda i det plötsligt så fientliga Falby. Man ville få Galmor att sända undsättning medan Croiz fortfarande var upptagna med belägringen av huvudstaden. Hade en attack från norr kommit i det läget kunde situationen kanske ha räddats. Men det blev aldrig så, då en grupp gruvarbetare som kommit till Falby för att festa loss kom i bråk med den hänsynslöse croiziska serganten. Detta ledde till ett småskaligt bondeuppror.

Upproret tystades snabbt ned, men inte tillräckligt snabbt. Croiz skickade förstärkningar som fann det galmorska följet och motståndsmännen. De som inte dödades fördes bort. Croiz hade kommit för att stanna.